lördag 26 juli 2014

En vecka utan väggar!

Vi är i slutfasen av att bygga en ny farstu och i senaste inlägget hade vi precis rivit alla väggar när regnet kom och vi var tvungna att avbryta arbetet. Som den uppmärksamma redan har räknat ut så har vi kommit längre nu, därav ordvalet "slutfasen". Det blev en vecka med mycket efter-jobbet-arbete och en ständig oro att någon mindre ärlig person skulle inse att det enda som hindrade en sådan person att gå in i vårt hus och plocka på sig vad som helst var en presenning. Längre fram under veckan var det vindpapp men jag tror att det är ungefär samma motståndskraft i de båda. Kändes lite som den första grisen antagligen gjorde när vargen kom och blåste omkull hans hus. Som tur var slapp vi både varg, mer regn eller stark blåst.

Grejen med att bygga är ju att man inte kan göra hursomhelst. Jag hade gärna satt upp väggar så oron hade försvunnit men allt måste göras i rätt ordning så jag fick försöka lugna oron med att eternithus med flagnande färg inte är så attraktivt i tjuvars ögon eftersom det ser ut som att det är några riktiga fattiglappar som bor där och mest troligt inte äger något av större värde ;-)

Så innan väggarna kom på plats satte vi upp dörren! Såg lite lustigt ut med en dörr utan att ha
några väggar..... (jag låste dörren
när vi gick och la oss, fråga mig inte varför!) :-/













...och sen satte vi upp fönster,
fortfarande
utan några väggar.










Men till sist fick vi väggar på plats! :-D
Vi valde en lyx-lösning och köpte panel som redan
var grundmålad eftersom vi kände att vi helt enkelt
inte hinner stå och måla just nu och vill inte riskera att panelen blir förstörd.










När vi hade fått upp panelen var vi så taggade så vi bara körde på och fick upp isoleringen också. Vilken känsla det var när man kom ut morgonen efter och farstun som tidigare kändes som en bastu på soliga dagar nu istället var sval! Trots strålande sol! :-D Tjoho, isoleringen gör sitt jobb och jag längtar redan till att ha en varm farstu när det är minusgrader ute.

Under veckan som varit har jag haft byggsemester, i 30-graders värme! Jag har spacklat, lapat lite sol medan spacklet torkade, slipat lite, spacklat igen, lapat lite sol igen, ja, ni fattar arbetscykeln. Vet inte hur det fungerar för andra men jag kämpar med underlaget, vill verkligen att det ska bli bra och ju mer jag kämpar desto sämre blir det...eller det känns så iaf. För det första begriper jag inte varför gipsskivor har fasade kanter, eller jag fattar varför men jag förstår inte varför den nedfasade delen måste vara så bred och för det andra begriper jag inte hur man ska lyckas spackla över fasningen på ett snyggt sätt! Jag tyckte jag var så noggrann och spacklade brett och bra och sen kom jag på den lysande idén att använda mus-slipmaskinen istället för sandpapper och tyckte att allt gick som en dans. Visst, jag var täckt med spackeldamm som en sockerpudrad bakelse men det kändes som det blev bra. Fortsatte med att måla taket, får en mild attack av nackspärr men trots det är jag nöjd. Kommer ut nästa morgon, vänder blicken mot taket och vill bara lägga mig på golvet och göra som matadoren i Ferdinand! Färgen framhäver ojämnheter som jag inte trodde fanns där och det är bara att börja spackla igen!

Redo för målning!

Tillsist efter mycket spacklande och
slipande inser jag att inga andra tak
(eller väggar) i huset är superperfekta
så det kommer se jättekonstigt ut om
farstun är perfekt! Med andra ord tar
jag beslutet att nu får det vara bra nog
och börjar måla istället! :-D

Medan jag skriver det här inlägget
håller det första lagret färg på att
torka och imorgon hoppas jag på
att få målandet avklarat...
om inget oväntat dyker upp! ;-)

söndag 13 juli 2014

Oplanerad renovering funkar uppenbarligen bäst för oss!

Våren kom tidigt i år så istället för att börja renovera farstun som jag påstod i förra inlägget så blev det fokus på våran köksträdgård ett tag. Efter en lång (fast i ärlighetens namn inte speciellt kall) vinter så var det svårt att inte börja gräva i myllan när vårsolen tittade fram. Tänker inte säga mer om det projektet i det här inlägget men lovar att återkomma.

Bjuder på en bild av hur arbetet gick till ;-)








Innan rivning av den
 fasta garderoben (där
den största läckan fanns).
Tillbaka till den stackars farstun! Som jag nämnde i förra inlägget lister-visade-sig-vara-lampligt.html så var det läckage, brist på isolering och allmänt slitage som fick oss att ta tag i den delen av huset. Vi har ett tak med många vinklar, antagligen efter alla om -och tillbyggnader som skett under husets 100-åriga liv. Farstun är en av alla tillbyggnader och taket har väl inte varit helt korrekt byggt för det har läckt in. Tidigare ägare har försökt åtgärda det genom att sätta upp en bit plast med hjälp av häftstift och ja, det kan väl de flesta, oavsett byggkunskap, räkna ut hur effektivt det har stoppat regnvattnet. Fläcken i taket som kantades av någon typ av växtlighet (mögel?!?!) var ett tecken på att det troligtvis pågått ett tag. Därför var vi kanske inte superöverraskade när det var genomruttet trä som blottades när innertaket revs ner. Som om inte hålet i taket var nog så visade det sig att det varit läckage på andra ställen också så golvet var inte i bästa skick och inte väggarna heller... :-/


Hålet växer ju mer vi pillar
bort murket trä...



















Se där! Hål i yttertaket så nu ser man
den blå himlen!




Ingen gömda skatter
under golvet! :-(
Så det var bara att bryta upp hela golvet, förstärka de gamla reglerna och börja bygga upp igen. Golvet har varit en stor bidragande faktor till kylan så planen var att isolera men nu blev det lite grundligare gjort kan man väl säga. Vi fick i alla fall till en arbetsfördelning som skulle gjort Arga Snickaren superstolt! Jag la blindgolv medan han den jordnära byggde ett nytt tak. Väldigt effektivt och samtidigt socialt när vi jobbade i två plan på samma plats :-) Efter den helgen hade vi nytt tak och färdigt blindgolv - tjoho, det gick framåt. Sen kom en period med mycket riktigt jobb och en del resor i jobbet men på något sätt lyckades min kära sambo trycka ner isolering i golvet och få golvspånskivor på plats - sen tog det stopp!




Sprillans nytt blindgolv!














Färdigt gå-på-golv! :-)


















Fråga mig inte varför det stått stilla ett tag - det bara blir så när vi renoverar :-/ Livet ska också hinnas med, kalas, bröllop och andra sociala tillställningar. Jag körde 36 mil och spenderade 4 timmar i bilen för att köpa nya fönster en fredageftermiddag så att vi skulle komma vidare i byggandet...det var två veckor sen och fönstren står i förrådet :-) Men den här helgen gjorde vi ett ryck igen och gjorde det jag gillar bäst - demolering! Ner med väggar och bort med stora, opraktiska fönster! Jag planerar om farstun och ledordet är förvaring! Små, trevliga, välplacerade fönster (istället för stora, dragiga, felplacerade) så att vi kan få rum med alla säsongers ytterkläder på en och samma plats - vilken dröm!


Väggar och fönster intakta.
Luftigt, kanske lite dragigt...?!?!


















Med buller och brak rev vi ner väggar och med en hjälpsam granne fick vi ner monsterfönstren. Upp med nya reglar. Räta upp gamla snedbyggda reglar. Allt gick som en lekande dans...sen kom regnet.... Vis av erfarenhet säger jag inte att det är klart om en vecka :-)

onsdag 26 mars 2014

Lister visade sig vara lämpligt vinterarbete!

När jag tittar tillbaka på de år vi bott i huset så inser jag att vintern har blivit lågsäsong när det handlar om renovering. Anledningarna har varit olika varje år men resultatet är detsamma - vi får inte mycket gjort då. Trädgården är självklar, inte mycket som kan göras med tjäle i marken och (förhoppningsvis) ett tjockt snötäcke. Inomhus däremot skulle man ju kunna få till ett och annat projekt men vi har använt tiden till att samla kraft efter senaste projektet eller samla kraft inför kommande projekt. Vi tycker väl kanske att vi börjar vara hyfsat klara inomhus och det är kanske därför de sista detaljerna inte känns så viktiga. Vem vet? Hursomhelst så tyckte vi att vi var tillräckligt klara för att våga bjuda in en mäklare och visa upp vårt nya hem. Besöket gick jättebra, huset har ökat i värde (tjoho!!) men mäklaren konstaterade att även om lister inte påverkar husets värde som borde vi nog få dom på plats.... Till vårt försvar vill jag påpeka att på vissa ställen fick vi listerna på plats direkt som t.ex. i sovrummet och köket! :-)

Sagt och gjort, med en push från mäklaren så har vi äntligen tagit tag i tråkjobbet med lister och ja, en bild säger tusen ord så jag behöver inte säga mer utan lägger upp lite före och efter bilder av några list-jobb.

Badrumsfönster - före

Badrumsfönster - efter

Bakdörr - före

Bakdörr - efter


Läckagefläck
Nästa projekt på tur - en ny entré. En inbyggd garderob har en läcka i taket som inte självläker, mysko! ;-) Inte nog med läckan utan ett fönster sprack också förra sommaren. Ytterväggarna är dåligt, alternativt inte alls, isolerade vilket kyler ner andra delar av huset så nu känns det som att
det är dags att ta tag i det. På nätterna när det är tyst tycker jag att man kan höra viskningar från entrén: - laga mig! - isolera mig! - snygga till mig!
- gör mig välkomnande! Och allt annat man kan tänka sig att en entré i renoveringsbehov kan tänkas be om....nog bäst att respektera önskningarna.



onsdag 19 mars 2014

Blogginlägget som borde publicerats innan vintern kom!

Besökte min blogg och blev lite småchockad över hur länge sedan det är jag gjorde ett inlägg! Skäms på mig! I sann Bättre-sent-än-aldrig-anda kommer här en uppdatering.

Livsbejakande lökar!
Hösten avslutades med en rejäl make over i trädgården. Vet inte längre hur vi kom fram till det men plötsligt insåg vi att vi inte behöver en jättelång uppfart utan lite mer gräsmatta är mycket trevligare. Vi (läs jag!) grävde upp en rabatt längs med huset och täckte den med ogräsduk. Genom att täcka en del av gräsmattan på motsatt sida av uppfarten med ogräsduk och sen singel på allt så fick vi en två-bilar-bred uppfart. Nu har det visat sig att ska man trolla bort en rabatt med många lökar i ska man gräva riktigt djupt alternativt täcka rabatten med cement för ogräsduk och singel var ingen utmaning för kvarglömda lökar. Imponerande vilken styrka de små sakerna besitter! :-)


Vildvuxen rabatt innan
spaden satts i marken.
Uppgrävd rabatt


Moment 2 blev att göra om slutet av uppfarten till gräsmatta. Jag har nog aldrig krattat så mycket i hela mitt liv! En grusuppfart som funnits i x antal år har lämnat spår efter sig långt ner i marken. Efter att jag krattat och krattat och krattat så vi tyckte att det var relativt grusfritt så kom han den jordnära med en fräs för att luckra upp den väl packade marken. Att se årtiondens lager av grus komma upp till ytan när fräsen plöjde fram kan jag väl erkänna inte var den roligaste syn jag sett! Bara att börja kratta igen... Till slut bestämde vi att nu får det räcka och så slängde vi ut gräsfrön på vinst och förlust. Nu kan vi konstatera att gräset tar sig i den grusblandade jorden men vi kommer nog att lägga på ett tunt lager jord för att hjälpa gräset att få fäste.

Kantstenarna är uppgrävda
och flyttade till den nya
kantgränsen.
Det nya slutet på uppfarten
är breddad och det gamla
slutet väntar på att gräset
ska täcka det.

Mellan uppfarten och den gamla gräsmattan (gammal och gammal, den är egentligen bara 2-3 år så befintliga hade kanske varit ett mer passande ord) stod tre mäktiga tujor omringades av en rabatt. Att få upp dom var en kamp utan dess like! Som tur är har min dotter ärvt sin mammas envishet och den egenskapen kommer väl till hands i tuja-krig. Vi provade allt - gräva, trycka, dra, gunga, vi till och med band ett rep mellan tujan och bilen men tujan var starkare. Men som sagt - trägen vinner! Efter mycket svett, blåsor, blåmärken, trasiga redskap och brustna rep så hade vi till sist fått upp dom. Hurraaaa! :-)

Trädgård med tujor
Trädgård utan tujor


En "liten" betongklump som
stolpen var fastgjuten i.
Bredvid en av tujorna fanns det även en stolpe som fungerat som torkställning, inte stolpen ensam utan det har gått en klädlina mellan den här stolpen och en annan stolpe. Vi hade svårt att förstå varför det var så fruktansvärt svårt att bli av med stolpen. Till slut hittade vi svaret....